ibland känner man det på sig...

idag var jag på rätt ställe på exakt rätt tid. Ödet? Kanske det... (Inte för att jag för en gångs skull var i tid till en planerad tid, som ni som känner till tidsoptimisten i mig kanske tror nu. utan för att jag kände att idag skulle jag svänga förbi en kär vän. och precis i den stunden behövde hon en hjälpande hand) Kan inte låta bli att ibland fundera över om tillfälligheterna ibland är lite för bra för att bara bli.